Kungälvs läskigaste plats
10 juli 2019, Kungälvs-Posten
I dag listar vi kommunens mest skrämmande platser. Den plats som tar priset är den granbevuxna Tjuvholmen med århundraden av hängningar bakom sig.
– Idag kan vi tycka att Kungälv är en liten idylliskt stad, men det har inte varit mysigt att leva här tidigare, säger Eva Lagerman som guidat i staden sedan 1995.
Hon arbetar heltid som speciallärare vid Klöverbackens skola i Munkegärde, men hinner ändå med runt femton guidningar per år i samarbete med Bohusläns guider. Kungälvs historia är allt för intressant för att inte sprida vidare.
Vi promenerar från Västra gatan ner till Strandpromenaden för att ta en gemensam titt på den mystiska ön på andra sidan älven. Ett mörkt moln ligger passande nog över Tjuvholmen vars historia vi ska gå igenom.
Innan det planterades gran på ön i slutet av 1800-talet var det en karg, grå klippa med stadens galge på dess topp. Under större delen av Kungälvs historia stod galgen där och påminde medborgarna om var brottets bana slutar. Galgen var strategiskt placerad eftersom det var få som kunde missa den, var i staden man än befann sig.
Avrättningsplats
Det var Kungälvsbornas avrättningsplats och att den heter Tjuvholmen beror på att tjuvnad, att stjäla, förr i tiden ansågs som det mest fördärvliga brott man kunde begå. För tjuvar fanns bara ett straff, hängning, berättar Eva Lagerman.
Det är osäkert när ön fick namnet Tjuvholmen, men det kan varit i samband med grundandet av Bohus fästning 1308. Den första obestridliga källan på att galgen existerat finns kusligt nog på en sarkofag.
– Fredrik II var kung över Danmark och Norge och på hans sarkofag i Roskildes domkyrka finns bilder på de största händelserna under hans regeringstid. På en bild så visas den ”Bohusiska smällen” år 1566 och där finns galgen med på Tjuvholmen.
Så gick det till
Hur många som fått sätta livet till i galgen är svårt att veta då de rapporteringen inte levt vidare tills idag. Den verkar främst haft en avskräckande funktion snarare än att ständigt varit i bruk.
– Först rodde man över den stackare som blivit dömd och så släpades man honom till toppen av galgen och så hängdes han där uppe, alla som bodde i Kungälv var beordrade att se på hängningen från staden. Sedan fick kroppen hänga där ett par dagar eller månader, när fåglarna gjort sitt la man resterna av kroppen under en sten vid berget, säger Eva Lagerman.
I mitten av 1800-talet försvann hängning som straff i Sverige och galgen förlorade sitt syfte, men ända in på 1940-talet ska man kunnat se galgens järnfäste tydligt från Kungälvssidan. Tjuvholmens kuslighet upphörde tyvärr inte med att galgen slutade användas. I början av 1900-talet var tre vallpojkar ute på ön för att ta hand om kor som betade och bestämde sig för att bada, vilket slutade med att två av dem drunknade i de starka strömmarna bredvid den kusliga klippan.
Kungälvs kusligaste platser:
Den i dag skogstäckta holmen på andra sidan älven från strandpromenaden tjänade som avrättningsplats.
Brunnen vid Bohus fästning hackades fram av danska straffångar i inledningen av 1600-talet. Eftersom dynamit inte var uppfunnen vid tiden använde man sig av eldar och iskallt vatten för att långsamt spränga sig ner i granitberget och nå friskt vatten på 22 meters djup. Det var inte många som överlevde detta projekt och enligt rykten ska straffångar även fått bo nere i brunnen, för dem deras egen grav som bara blev djupare och djupare.
Vid Solberga Prästgård skedde ett massmord år 1586 om man får tro dåtidens källor. En präst, hans barn, bror, adjunkt och tjänstefolk fick sätta livet till då ett par skottar bröt sig in i prästhuset och plundrade det för att sedan bränna ner bostaden. Denna historia har gett upphov till Selma Lagerlövs klassiker Herr Arnes penningar.
1845 till 1850 testades Philadelphiasystemet vid Carlstens fästning. Systemet gick ut på låsa in fångar helt isolerade från medfångar och omvärld, istället för att som tidigare sätta dem i straffarbete. Tre personer och tre celler vid fästningens övre borggård valdes ut för ändamålet. Två av dem dog i sina isoleringsceller, den enda som överlevde experimentet efter fem år utan mänsklig kontakt var helt galen när han väl kom ut och fick spärras in på dårhus.
Att vandra vid kommunens största gravfält en månbelyst natt kan nog ge upphov till rädsla. Minst 160 stycken gravar har hittats i området nordväst om järnvägsbommarna i Ytterby. En kuslig detalj med gravfältet är att det använts ovanligt länge, i över 1500 år verkar samma plats tjänat som gravområde.