Det samhälle han växte upp i var både delat och fyllt med ungdomar utan guidning från vuxenvärlden. Nu 50 år senare gläds han åt att se ett mer sammankopplat Stenungsund. 

Anders Svensson har sedan länge lämnat brottets bana och bloggar nu istället om kriminalitet och samhällsutvecklingen i sken av sina egna erfarenheter. Även Stenungsund och hans gamla umgänge ligger bakom honom, men idag är han på tillfälligt besök. Vi bestämmer oss för att ta en promenad i hans ungdoms stad, dit han flyttade som åttaåring 1964.

– Stenungsund var ett väldigt speciellt samhälle. Medelåldern i slutet av 60-talet var 27 år, det vill säga, en större del av befolkningen var barn och ungdomar.

Anders Svensson tror att det kan ha påverkat hur hans liv utvecklades. Han beskriver familjen som bodde i en villa på Ekbacken som dysfunktionell och föräldrar med tydliga anknytningsproblem. Pappan jobbade på Borealis, som på den tiden hette Unifos, och mamman var hemmafru.

– De gjorde så gott de kunde, men hade väldigt dåliga förutsättningar, säger han.

Vi promenerar runt Strandvägen i det gråmulna vädret och när vi passerat kommunhuset berättar Anders Svensson att han var med och ockuperade ett trähus som stod där vid strandkanten i början av 70-talet.

– Sedan kom polisen och kastade ut oss, och sedan revs det till förmån för Stenungstorg här, säger han något uppgivet.

Anders Svensson var i tolvårsåldern när han begick sina första småbrott. Han vet inte riktigt vad som ledde in i kriminalitet, men han nämner att han av någon anledning växte upp i vredesmod.

– Jag vart konstant arg, alltid arg och gjorde aldrig som någon sa.

Vi passerar järnvägsövergången över till Doterödsvägen och går förbi hans gamla högstadieskola. Området markerar även det Anders Svensson menar var gränsen mellan de två skilda sidorna av Stenungsund på 70-talet.

– Ursprungsbefolkningen bodde från Doterödsvägen, Stenungsskolan och villaområdet ovanför och så ner till Strandvägen. Vi bodde däruppe i ett annat Stenungsund på andra sidan huvudvägen; Kopper, Ekbacken, Hasselbacken, Hällebäck och Kyrkenorum.

Slagsmål uppstod ofta mellan det Anders Svensson beskriver som raggargängen i det ursprungliga Stenungsund och gängen i de nybyggda miljonprogramsområdena.

– Så fort vi möttes så bråkade vi. De hade Korallen (Ett nattklubb som stod där ICA Kvantum står idag) som sitt ställe och ditt kunde vi inte gå utan att det blev bråk.

Det var dock inte bara slagsmål som tog upp Anders Svenssons ungdomstid utan även stöld och narkotikaförsäljning, och han gick alltid med kniv.

– Jag ingick i en större grupp med ungdomar och vår huvudsakliga sysselsättning var hasch-langning, mopedstölder, en och annan motorcykelstöld. 

1976 flyttade Anders Svensson från Stenungsund in till Göteborg. Han bytte i samband med det umgänge, slutade begå brott och använda narkotika. Hans egen personliga utveckling bort från destruktivt beteende skulle eventuellt kunna jämföras den utveckling som själva Stenungsund tagit sedan dess.

Hur har Stenungsund utvecklats från tiden då du var ung på 70-talet?

– Dagens Stenungsund är mycket bättre. Det finns mycket fler affärer och det finns mycket mer att göra. Det finns en sammankoppling mellan Kopper och Hasselbacken och Stenungsunds stadskärna. Det är väldigt mycket bättre samhälle idag än när jag växte upp.