En mänsklig tid
1 maj 2016, Studentmagasinet Element
Ett internationellt upprop hävdar att vår planet stigit in i antropocen. En tidsålder där människan förgör både sig själv och planetens ekosystem. Men vem har rätt att definiera världens tidsåldrar och vad är syftet med att göra det?
En mulen februaridag besökte jag Röda stens konsthall väster om centrala Göteborg. Den aktuella utställningen hette Tidvågor och var dyster. En finländsk konstnärsduo hade till monotona bastoner sänkt ner Röda stens lokaler i ett apokalyptiskt mörker. De enda ljuskällorna som fanns var tre projektorer som spelade upp svartvita animerade filmklipp på betongväggarna. Klippen visade sjunkande skepp och döende träd. När jag slutligen lämnade konsthallen skrattade jag mest åt den gravallvarliga skandinaviska konsten.
Jag trodde då att utställningen handlade om två försupna finnars redovisning av sina depressioner, men hade jag tittat ordentligt i informationsbroschyren så hade jag förstått sammanhanget. Konstutställningen Tidvågor inledde Röda stens tema för 2016: Antropocen.
– Vi lever i en tid där det blivit uppenbart att mänsklighetens aktiviteter har förändrat planeten i så stor utsträckning att vi trätt in i en ny geologisk era; antropocen. Att tänka på betydelsen och konsekvenserna av antropocen är en diskurs i stark utveckling inom både politiska, sociala och ekonomiska strukturer och så klart också inom konsten säger Aujke Ravn, intendent vid Röda Sten.
I samband med utställningen vid Röda sten i februari höll Mark Johnson, geolog och prefekt vid Göteborgs universitet, en föreläsning om antropocen i konsthallen. Han tog upp antropocen i främst geologiska termer men tidsåldern är numera ett globalt och mångbottnat koncept med en enorm sprängkraft. Om man än använder begreppet så tar man ställning, man erkänner människan som en katastrofal naturkraft.
Sen begreppet populariserades av klimatforskaren Paul Crutzen år 2000 har kulturinstitutioner över hela världen tagit till sig antropocen, inte minst tidningsvärlden. Den första april i år skrev the Guardian:
”Vi lever i antropocen-tiden, i vilken den mänskliga påverkan av planeten är så extrem – och skrämmande – att den kommer lämna spår i millennier.”
The Economist välkomnade sina läsare till antropocen redan 2011 och New York Times gjorde samma sak nu i januari. Här i Sverige syntes antropocen på Dramaten i pjäsen Antropocen – människans scen vid årsskiftet och Röda stens konsthall har alltså tema Antropocen under 2016.
– Med antropocen tvingas vi ställa oss själva frågan vad det innebär att leva i en geologisk tid som domineras av människan som skapat denna globala ekologiska kris säger Aukje Ravn.
Antropocen står för antropos: människa och cen: ny tid, förslaget är att tidsepoken ska ta vid direkt efter holocen. Holocen är den officiella titeln på vår tid just nu och har pågått sedan den sista istiden. Antropocen definierar den period då människans påverkan på klimat, geologi och ekosystem börjat nå extrema nivåer. Ett förslag för denna tids början är 1945 då den första atombomben detonerade i New Mexiko.
Man skulle kunna påstå att begreppet numera lever ett eget liv i den globala kulturen. Syftet är att uppmärksamma den ekologiska katastrof många anser att vår planet är på väg in i. Men debatten om hur man ska, när man ska och vilka som ska definiera en helt ny tidsepok är minst sagt het i internationella akademiska kretsar. Frågan på alla insatta forskares läppar är om begreppet är vetenskapligt eller miljöpolitiskt?
Uppdraget att officiellt benämna antropocen i vetenskapliga termer har landat på geologernas bord. Anledningen är att geologer är några av de få som sysslar med exakta globala gränsmarkeringar i tiden. Världens historiker är långt ifrån överens om exakt när exempelvis medeltiden startade eller när stenåldern tog vid. Geologerna däremot har via internationellt samarbete huggit sin tidslinje i sten. Organisationen International Commission on Stratigraphy (ISC) är ansvariga för att delat upp de 4,5 miljarder år från jordens skapelse till dagsläget i fem eoner, 14 eror, 22 perioder, 34 epoker och över 100 åldrar. Nu diskuteras det om ISC officiellt ska lägga till ytterligare en epok på den geologiska tidslinjen, antropocen. Organisationens ordförande Stan Finney är skeptisk.
“Drivet att officiellt erkänna antropocen kan i sanningen vara politiskt snarare än vetenskapligt” skrev han i en artikel i den geologiska tidskriften GSA today i november förra året.
Han menar att de tidsåldrar som ISC tidigare skrivit in i jordens historia beror på vad geologer observerat i planetens stenlager. Antropocen följer inte detta mönster utan är snarare observerat i klimatforskares rapporter. Att godkänna antropocen i den högt aktade geologiska tidsskalan skulle rikta ett hårt slag mot dess vetenskapliga legitimitet anser Stan Finney och många med honom.
Anthropocene Working Group (AWG) är en undergrupp till ISC bestående av 30 män och 8 kvinnor. De har nu uppdraget att trots allt försöka definiera den nya tidsåldern. De ska helt enkelt beskriva vad antropocen är och när den ska tagit sin början, allt i geologiska termer. Om gruppen når sitt mål skulle de lyckas med att för första gången i vetenskaplig historia officiellt definiera en tidsgräns de själva lever under.
Så här skriver den spanska AWG-medlemmen och akademikern Alejandro Cearreta i ett mail:
Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet uppe vid Wavrinskys plats har numera sloganen ”Earth Science knowledge for living in the anthropocene”. Orden är satta av Mark Johnson, samma geolog som föreläste om antropocen vid Röda sten i februari. I institutionens lilla bibliotek har man baxat in ett enormt klippblock av gnejs. På en liten papperslapp bakom bibliotekets reception står det:
”Bergvägg i bibblan är gnejs, 1,7 miljarder år gammal, ca 2 mil ner i jordskorpan enligt Mark Johnson.”
Han har sitt kontor en våning ovanför stenblocket som är daterat till tidsperioden staterium.
– Alla de här tidsåldrarna är mänskliga begrepp som vi har skapat bara för att kunna organisera det vi sett i fältet. Så en sak som jag har oroat mig över är att man uppfattar de här epokerna och perioderna som vetenskapliga faktum, men de är alla koncept för att underlätta förståelse och kommunikation berättar han.
Mark Johnson är i 50-årsåldern. Han pratar svenska men när han blir som mest entusiastisk i samtalet hoppar han gärna över till sitt modersmål engelska. Hans kontor är fyllt med gnistrande stenar av olika slag. Jag frågar honom vad han tror om att låta geologerna och ISC officiellt definiera antropocen som en ny tid.
– Jag tror på klimatförändringar, jag tror det finns ett politiskt värde i ordet antropocen. Jag tror också det finns ett emotionellt värde med att man är i en ny geologisk epok. Det har för lekmannen en slagkraft som är fantastisk. Men jag är också stratigraf och det är ett kärleksarbete att under 200 år skapa en geologisk tidslinje. Varför ska vi låta antropocen vara en formell epok när den godkänns på helt andra principer än de andra epokerna undrar Mark Johnson.
Han menar att begreppet antropocen har många värdefulla funktioner och att den skapar en medvetenhet om vad mänsklig aktivitet gör med vår planet. Men han ser inte tydligt begreppets funktion i den geologiska tidsskalan.
– För geologer vore det förbryllande med en gränsmarkering år 1945 för vi vet allt som hänt sen dess, säger han.
Den geologiska diskussionen om antropocens vara eller ickevara är långt ifrån över. Dessutom diskuteras begreppet antropocen knappast endast i geologin. Mikela Lundahl är idéhistoriker vid Göteborgs universitet.
– Man kan säga att antroprocen föds i slutet av 1600talet för det är då vi börjar tro att vi är herrar över oss själva och att vi är självständiga individer med ett självständigt förnuft men i själva verket är inte människor så förnuftiga som vi gärna föreställer oss säger hon.
Jag märker på henne att diskussionen om antropocen är aktuell även i humanvetenskapen.
– Från renässansen och framåt har vi satt människan i centrum och kanske blivit övermodiga och då skapat händelseförlopp som lett fram till det som nu kallas antroprocen säger Mikela Lundahl.
För att försöka komma en bit utanför de akademiska tankegångarna om antropocen bokar jag ett möte med en praktiserande geolog.
– För mig sätter tidsepoken antropocen planeten lite i perspektiv. Istället för att vi har vår lilla åkerplätt som vi odlat på så är vi nu i en global värld, vi påverkar inte längre bara runt husknuten utan i mycket större skala säger Christian Axelsson som arbetar som geolog i Göteborg.
Christian säger själv att han lever i antropocen och att hans uppfattning beror på att stenlagren i marken drastiskt förändrats.
– Kommer det en annan civilisation efter vår så kommer de kunna datera oss via stenen. Vid ett visst lager i stenen kommer man kunna hitta klorerade kolväten, ämnen som inte finnas naturligt utan är skapta av människan och man kommer finna radioaktiva isotoper.
Men det är inte jorden i sig Christian Axelsson är oroad över.
– Som geolog är jag inte rädd för den globala uppvärmningen, det har hänt förut och det kommer hända igen och det är min bestämda åsikt att det finns ingenting vi kan slänga på jorden som inte jorden kan ta hand om, jorden är stor nog att ta vara på sig själv. Frågan är: Hur sjuka vill vi själva bli?
Det var med liknande argument Mark Johnson avslutade sin föreläsning vid Röda Sten i februari.
– Vid varje steg av jordens historia har jorden varit perfekt. vi har haft katastrofer, vi har haft meteornedslag som förändrat hela situationen men jorden har fortsatt vara. Om vi orsakar förstörelsen av ekosystem och oss själva så kommer jorden fortsätta utvecklas.
Mark Johnson klickar fram föreläsningens sista projektorbild framför åhörarna, ett fotografi på hans dotter. Anledningen till att Mark Johnson använder ordet antropocen är för att rädda henne.
– En atombomb! Ett tydligt tecken på antroprocen! – Sakta i backarna, antroprocen är inte formellt godkänd ännu!