Det var kärleken som tog Jeroen från hemlandet Nederländerna till Sverige, där överraskades han av den svenska konflikträdslan. Lönespecifikationerna han fick på jobbet i Sverige innehöll en rad felaktigheter, men istället för att acceptera det som alla andra… Utbildade han sig till lönekonsult.

Jeroen kommer ifrån den lilla staden Deventer, en timmes bilfärd från Amsterdam. För fem år sedan bodde han i en lägenhet på 95 kvadratmeter och arbetade som butikschef. Några stora förändringar fanns inte i sikte, men så träffade han på kärleken under en semester på Gran Canaria. En distansrelation inleddes.

– Vi höll på att flyga hit och dit, och till slut bestämde vi oss att antingen måste vi göra slut eller så måste en av oss flytta. Då sa jag att jag kan flytta till Sverige. Det känns som att jag började mitt andra liv när jag gjorde det, jag fick plugga svenska och utbilda mig på nytt, säger Jeroen Everts.

Det måste varit ett svårt beslut att ta?

– Det var det, men är man kär så är man kär.

Jeroen flyttade in med sin nya sambo i en något mindre lägenhet än tidigare, 37 kvadratmeter i Hägersten, och inledningsvis var omställningen inte lätt. Det tog ett par månader att få personnummer och utan personnummer kunde han varken få ett bankkonto eller plugga svenska.

– Sakta men säkert blev det bättre och bättre, när jag väl kunde gå till SFI och träffa människor, skaffa jobb och egna vänner.

Vilka är de största skillnaderna mellan Nederländerna och Sverige?

– Svenskar är mer konflikträdda. Man bör tänka på att nederländerna är nästan lika stort som småland och har en befolkning på 17 miljoner, det är mycket folk. Detta gör att man måste kämpa lite mer för sin plats, så om någon tränger sig förbi i kön på Coop så säger man till. I Sverige höjer man på ögonbrynen, men säger ingenting.

Jeroen berättar att han har anpassat sig i Sverige, men behållit sin nederländska attityd i vissa sammanhang. Exempelvis vid ett restaurangbesök fick han och sambon vänta i över en timme på bord, bara för att sedan få veta att personalen hade registrerat fel könummer och att de därför inte stått med i kön. Everts svenska sambo ryckte på axlarna och gick ut, men Jeroen själv skickade ett mejl om incidenten via restaurangens hemsida. Resultatet blev att de skickade en värdecheck på 500 kronor som plåster på såren. Jeroen Everts känsla för rätt och fel var även det som ledde in honom i en ny karriär.

– Det är många i Sverige som inte vet vad som står på deras lönespec och när jag jobbade i butik i Sverige blev det ofta fel på min, då tänkte jag att jag skulle kunna göra det bättre eftersom jag alltid varit intresserad av siffror och ekonomi. Så jag sökte till YH-utbildningen Lönekonsult.

Hur skulle du beskriva utbildningen?

– Jag tycker den var jättebra, den lärde mig massor nyttiga grejer. Vi testade exempelvis olika löneprogram och nu jobbar jag faktiskt med ett av programmen vi lärde oss på utbildningen. Vi fick även lära oss HR-delar vilket också är bra att ha koll på. I lönehanteringskursen fick vi först lära oss räkna alla månadslöner för hand och det var ett jättebra sätt att lära sig hur allt funkar i grunden. Tolkning av lagar som är kopplade till lönearbetet såsom lag om anställningsskydd och semesterlagen var en annan grej som jag tyckte var väldigt användbart.

Hur skulle du beskriva lärarna?

– Jag tycker de var jättekompetenta, de hade mycket kunskap och exempel av deras arbetsliv som hjälpte oss att förstå hur man ska göra och hur det funkar. Vi hade en jätteduktig lärare inom HR, ja hon var världens bästa – förvisso var hon hård, men som nederländare kunde jag uppskatta det.

En insikt Jeroen tog med sig från utbildningen, vilket han inte varit fullt medveten om när han kritiserade sin egna lönespecifikationer, var vilket stort arbete som ligger bakom lönearbetet. En lönespec visade sig vara mer än några knapptryck, istället var jobbet komplext och djupbottnat vilket passade Jeroen perfekt. Han är själv Othello-expert med VM-matcher på CV:t och samma typ av hjärn-stretchande siffertänk kan han urskilja i lönearbetet.

– Man har många olika branscher och många olika avtal att hålla koll på. Det är ofta lite av ett detektivarbete att leta fram vad som gått fel. Ibland får man leta tillbaka jättelångt i tiden för att se vad som gått fel, om det är en formel eller vad det kan vara. Det är jättespännande.

Jeroen examinerades från IHM i våras och fick omgående anställning vid konsultbolaget BTR Accounting and Payroll Services. Nu några månader senare har han börjat bli riktigt varm i kläderna.

– Som nyanställd så lär man sig otroligt mycket om olika kollektivavtal och olika regler. Det är olika kunder och olika avtal, olika branscher och olika företag – både engelsktalande och svensktalande.

Och vad tror du om framtiden?

– Vi får se var allt leder i framtiden, jag har jobbat för kort för att ha en tydlig plan om hur jag vill utveckla mig. En sak som jag tänker på, och som jag också tog upp på utbildningen, är att jag hade tyckt det skulle vara roligt att vara lärare på IHM. Jag har alltid tyckt om att lära ut, jag är utbildad till lärare och tycker jättemycket om siffror, men vi får se vad som händer.