Man känner att man lever däruppe
11 augusti 2019, Lokaltidningen STO
Vid gränsen mellan Halland och Bohuslän börjar granitklipporna sticka upp ur terrängen. Brantare och brantare reser sig karga bergstoppar hela kuststräckan upp mot Norge. Detta greppbara klimat har fått regionen att locka klättrare från hela världen.
Ur lövskogen kikar Gubben i berget fram. Den branta klippan ligger belägen mellan Stenungsund och Kungälv och dess namn härstammar från bergsiluettens likhet med en gubbes ansikte. Här bland enorma stenblock och vertikala stup, och en och annan grotta, har en mötesplats för klättrare växt fram genom åren.
Daniel Johnson hänger från gubbens ansikte, en bra bit ovanför de smaragdgröna trädkronorna. Om det inte vore för känslan av svindel hade det varit en behaglig utsikt över skogarna under hans fötter. Han försöker desperat känna sig fram till en kant i berget där han kan få ett nytt tag med handen, men finner inget.
– Var ska jag greppa då, det finns ingenstans att greppa, ropar han till Björn Söderström som står på marken långt nedanför och säkrar Daniels rep.
– Titta snett åt vänster, ropar Björn tillbaka.
Daniel sneglar upp och ser en möjlighet. Han kan klättra vidare och når snart den högsta bulten där han säkrar sitt rep. Han har klarat en av de 36 lederna på berget och firas nöjd ner till marken igen.
– Man känner att man lever där uppe, det är bra utsikt. Det är läskigt också så man måste lita på sin kompis, säger Daniel när han landat på fast mark igen.
Daniel och Björn började klättra tillsammans för fyra år sedan. De har båda en fallenhet för extrema aktiviteter som exempelvis flygning, skytte och paddling med havskajak. Det som fick dem att falla pladask för klättring är dess enkelhet.
– Klippklättring är lätt, man kan ringa en kompis en timme innan och sedan ta sig ut och köra. Man hänger på sin sele och sina quickdraws och sen är man igång, säger Daniel.
Det är inte bara klippklättringen som sticker ut som exemplarisk i södra Bohuslän. Två mil norr om Kareby, på ön Mjörn, klättrar amerikanen Walker Kearney tillsammans med Andreas Ljungkvist på betydligt lägre höjd och utan något rep. De menar att Mjörn, ja hela Bohuskusten är ett paradis för så kallad boulderklättring. Boulderingen har växt betydligt i popularitet de senaste åren och en av anledningarna till att Walker Kearney flyttade ut till Tjörn beror är det stora utbudet av just boulderväggar.
– Jag träffade min svenska fru genom klättring. För mig är klättring väldigt väldigt viktigt och därför var lätt att flytta till Sverige kan man säga. Västkusten i Sverige är fantastisk, säger Walker.
Andreas Ljungkvist håller med.
– Klättringen börjar från Göteborg och går uppåt längst kusten kan man säga. Jag möter många tyskar, fransmän, danskar här. Jag tror att de gillar att det finns så mycket klättring koncentrerat på samma ställe, säger han.
För Andreas Ljungkvist spelar det ingen roll om det handlar om bouldering eller klippklättring, han tycker alla grenar är intressanta. Själv blev han biten av klättringen redan som 16-åring och nu 20 år senare har han tagit på sig rollen som ordförande för Stenungsunds klätterklubb. Han berättar att han och en annan kompis är i färd med att sätta upp en klätterled vid ett stup i skogarna utanför Ucklum.
– Det är äventyret, adrenalinpåslaget och naturen som gör det. Är du ute och klättrar så är det en naturupplevelse i det, man tar med sig fika, man gör kaffe på plats och ibland åker man två dagar och tältar. Det är väldigt mycket friluftsliv i det här, det är den typen av människor som lockas, säger han.
Den storslagna bohusnaturen vid både Mjörn och Gubben i berget intygar Andreas ord.