Mark Johnson är i 50-årsåldern. Han pratar svenska men när han blir som mest entusiastisk i samtalet hoppar han gärna över till sitt modersmål engelska. Hans kontor är fyllt med gnistrande stenar av olika slag. Jag frågar honom vad han tror om att låta geologerna och ISC officiellt definiera antropocen som en ny tid.

– Jag tror på klimatförändringar, jag tror det finns ett politiskt värde i ordet antropocen. Jag tror också det finns ett emotionellt värde med att man är i en ny geologisk epok. Det har för lekmannen en slagkraft som är fantastisk. Men jag är också stratigraf och det är ett kärleksarbete att under 200 år skapa en geologisk tidslinje. Varför ska vi låta antropocen vara en formell epok när den godkänns på helt andra principer än de andra epokerna undrar Mark Johnson.

Han menar att begreppet antropocen har många värdefulla funktioner och att den skapar en medvetenhet om vad mänsklig aktivitet gör med vår planet. Men han ser inte tydligt begreppets funktion i den geologiska tidsskalan.

– För geologer vore det förbryllande med en gränsmarkering år 1945 för vi vet allt som hänt sen dess, säger han.

Den geologiska diskussionen om antropocens vara eller ickevara är långt ifrån över. Dessutom diskuteras begreppet antropocen knappast endast i geologin. Mikela Lundahl är idéhistoriker vid Göteborgs universitet.

– Man kan säga att antroprocen föds i slutet av 1600talet för det är då vi börjar tro att vi är herrar över oss själva och att vi är självständiga individer med ett självständigt förnuft men i själva verket är inte människor så förnuftiga som vi gärna föreställer oss säger hon.

Jag märker på henne att diskussionen om antropocen är aktuell även i humanvetenskapen.

– Från renässansen och framåt har vi satt människan i centrum och kanske blivit övermodiga och då skapat händelseförlopp som lett fram till det som nu kallas antroprocen säger Mikela Lundahl.

För att försöka komma en bit utanför de akademiska tankegångarna om antropocen bokar jag ett möte med en praktiserande geolog.

– För mig sätter tidsepoken antropocen planeten lite i perspektiv. Istället för att vi har vår lilla åkerplätt som vi odlat på så är vi nu i en global värld, vi påverkar inte längre bara runt husknuten utan i mycket större skala säger Christian Axelsson som arbetar som geolog i Göteborg.

Christian säger själv att han lever i antropocen och att hans uppfattning beror på att stenlagren i marken drastiskt förändrats.

– Kommer det en annan civilisation efter vår så kommer de kunna datera oss via stenen. Vid ett visst lager i stenen kommer man kunna hitta klorerade kolväten, ämnen som inte finnas naturligt utan är skapta av människan och man kommer finna radioaktiva isotoper.

Men det är inte jorden i sig Christian Axelsson är oroad över.

– Som geolog är jag inte rädd för den globala uppvärmningen, det har hänt förut och det kommer hända igen och det är min bestämda åsikt att det finns ingenting vi kan slänga på jorden som inte jorden kan ta hand om, jorden är stor nog att ta vara på sig själv. Frågan är: Hur sjuka vill vi själva bli?

Det var med liknande argument Mark Johnson avslutade sin föreläsning vid Röda Sten i februari.

– Vid varje steg av jordens historia har jorden varit perfekt. vi har haft katastrofer, vi har haft meteornedslag som förändrat hela situationen men jorden har fortsatt vara. Om vi orsakar förstörelsen av ekosystem och oss själva så kommer jorden fortsätta utvecklas.

Mark Johnson klickar fram föreläsningens sista projektorbild framför åhörarna, ett fotografi på hans dotter. Anledningen till att Mark Johnson använder ordet antropocen är för att rädda henne.