Rune 90 – snabbare än polisen

Rune 90, snabbare än polisen

12 juli 2017, Faktum

Faktums äldste försäljare Rune Pennborg har fyllt 90 år. Vi var med och firade denne karismatiske, och något lurige, man.

Dag 32873. På morgonen har Rune Pennborg flätat sitt yviga vita skägg framför spegeln i sin hytt på nedre däck, under Göta älvs vattenyta. Klockan  har precis slagit elva, det är tisdag och därmed ska skeppsrådet på Betelskeppet starta. Det gamla sjömätningsfartyget är förankrat i centrala Göteborg och fungerar numera som ett boende för hemlösa.

Dag 32873. På morgonen har Rune Pennborg flätat sitt yviga vita skägg framför spegeln i sin hytt på nedre däck, under Göta älvs vattenyta. Klockan  har precis slagit elva, det är tisdag och därmed ska skeppsrådet på Betelskeppet starta. Det gamla sjömätningsfartyget är förankrat i centrala Göteborg och fungerar numera som ett boende för hemlösa.

Här har Rune levt i tio års tid och just i dag är det en extra speciell dag. Rune Pennborg fyller 90 år, och är både pigg och stark för sin respektabla ålder. Innan han sätter sig vid bordet i stora skeppssalen lyfter han upp sin stol för att demonstrera sin fysiska styrka. Enhetschef Niclas Asteberg startar skeppsrådet med att hålla ett födelsedagstal. Skeppsrådets tolv deltagare riktar sina blickar mot jubilaren med den röda tomteluvan och de klarblåa ögonen.

– Jag hoppas att du om tio år firar din 100-årsdag här på skeppet och då ska du lyfta två stolar, säger Niclas Asteborg.

– Äsch, det kan jag göra nu direkt, svarar Rune och lyfter upp två trästolar, en i vardera hand mot skeppets tak.

Männen i stora skeppssalen sjunger, och det serveras både ananastårta och banantårta. Rune äter nästan halva ananastårtan och sköljer ner det hela med en mugg apelsinsaft.

– Kaffe dricker jag inte. Jag har aldrig supit, aldrig rökt, aldrig tagit tabletter eller droger och inga mediciner. Jag blev hemlös för att jag hamnade i skuld till en ockrare.

I slutet av 80-talet köpte Rune ett torp i Bergum i nordöstra Göteborg. Lånet för affären blev för stort och han tvingades sälja torpet för en struntsumma. Rune hamnade i personlig konkurs och har sedan dess levt ett tufft liv.

Många av de historier om Rune Pennborg som cirkulerar i Göteborg är upplyftande. Han har ofta synts som tomte på Liseberg och ska ha hoppat bungyjump från Eriksbergskranen. Som om inte detta vore nog ska han även ha cyklat enhjuling på lina mellan Kansas Citys skyskrapor och över Niagarafallen. Sägs det.

Alla rykten och myter om Rune har gett honom en nästintill legendarisk status och varje person vi pratar med på Betelskeppet har en handfull skrönor att berätta om Rune ”Lindansaren” Pennborg. Själv har han blivit något tystlåten de sista åren, men drar sig inte från att berätta om ett gott minne.

– Jag var stationerad i Eksjö garnison för väldigt länge sen. Under en övning sa översten att ”nu anfaller fienden” och då klättrade jag upp i ett träd. De andra frågade översten vad de skulle göra och han svarade att de inget kunde göra – de var döda. ”Den ende som lever är Pennborg som tog skydd uppe i trädet.”

Rune skrockar gott. En färskare historia utspelade sig för bara någon månad sen. Enligt en av Betelskeppets boendeassistenter knackade en polis en eftermiddag på båtens dörr och frågade efter Rune. Lite generat erkände polisen att Rune Pennborg, sin ålder till trots, sprungit ifrån dem i Nordstans köpcenter. Det är där Rune brukar sälja Faktum sittande på sin rullator mitt i folkvimlet.

– Poliser och väktare bråkar med mig. De säger att man inte får sälja Faktum sittandes, ja, man får inte ens luta sig emot något. Man måste stå upp, berättar Rune.

Han är Faktums äldste försäljare och tidningen ligger honom varmt om hjärtat. Några planer på att sluta sälja har han inte.

– Jag tänker sälja Faktum så länge jag lever för Faktum visar hur livet är och hur livet kan bli.

– Vad önskar du dig på din dag?

– Jag önskar fred på jorden och bland alla människor. Inga mer fasansfulla krig, svarar han.